Har hela tiden tänkt att det inte är så kul att rida i hagen. Men det var riktigt skönt. Vi har en kulle man kan rida runt och en trevlig backe som man själv blir rätt så död i när man går upp i. Så varför inte? Känner att man bara mår bra av att komma upp i sadeln och skritta runt. Det blev runt kullen och upp i backen 4 gånger. Faworit tyckte detta var lajbans och sprang och stegra osv. Introna tyckte det var mindre kul. Hon skulle inte gå i från stallet. Men även i sina små test är hon så snäll så hon ger sej jätte fort. Även kosorna som gått där i några veckor, va faktiskt farliga! Men hon är så lätt så det räcker att man säger, sluta nu. Så slutar hon. Blev mest långa tyglar, försökte göra mini öppna (fast det är ingen öppna då man bara ställer lite i nacken). Det var som att försöka böja ett cykelstyre. Fick in bakdelen lite, men detta var ingen jobb ridtur utan bara en skön stund för oss båda. Introna är faktiskt i bättre kondis än man tror. Hon går i den där backen rätt så mycket på dagarna. Så hon blev inte svettig. Flåsade lite uppför, men mindre än vad jag trott.
Efteråt var hon så stolt över sej själv (fick självklart en massa beröm). Hon skulle även mysa en stund. När jag bara njuter av denna lilla ridturen med henne så längtar jag efter när vi rider i skogen på det nya stället. Massa skogsvägar utan bilar hur långa vi vill. Galopp backar osv. Hade inget spö med mej. Utan annvände bara röst och kroppen. Jag märker att jag har okej koll på min kropp, är så glad att jag kommit igång i min ridning. Känner att jag kan hjälpa Introna genom att inte störa henne för mycket med min kropp specielt min balans, har blivit okej.
Snart ska vi slå hö och är inte hästarna för tjocka så får de gå upp dit upp. Vilket betyder att vi om några veckor kan galoppera uppför backen och även jobba lite dressyr där uppe på åkern. Galopp har jag märkt på isisarna att jag klarar bra. (min har lite svårt för galoppen där) Men det är inga problem. Självklart blir det inte galopp fören hon är lite mer musklad.
Hon är den där typen som Doria (en haflinger som jag varit medryttare på). Vi kommer ha så kul ihop. Jag bara känner det! Man märker även att hon är en fjording, hon gillar att jobba och ha en uppgift. Därför gillar jag fjordingarna. De är lite envisa, när man får de på sin sida så har man den otroligt trevliga arbetsglädjen som man får till sin fördel. Ja den lite arbetshästen i de. En arbetshäst ger inte upp om det tar i mot, då går de på mer. Ja de är så de är avlade och det är till ryttarens fördel, vekligen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar