Ibland har man så tur. Köpt en jätte bra extra tystgående klippmaskin för en bra peng. :O) Stolt ny ägare ihop med J.
Sen hade en annan i stallet en xx-wid Allround sadel Jacson Sabine för svängda ryggar som satt som en smäck på Introna. Behöver jag säga att den var härlig att sitta i :O) WOW! Den har flytt bara klossar för knä och bak ben ;O) ha ha bakre sidan på benet eller nåt i stället..
Även om jag inte lägger upp när jag skriver min blogg på fb. Så har jag ändå 29 läsare förra inlägget. Jag är lite chockad att det jag skriver kan vara till nytta till andra eller kanske mer intresse. :O) Försöker skriva upp det jag lär mej också. Kanske kan bli till nytta till någon. Dte bästa jag vet är att lära mej nya saker.
Självklart är ni mest intressrade av Introna :O)
Det har varit bra med en flytt för Introna. När hon kom till mej så tog det ca 3-4 månader innan hon lugnade ner sej. Nu tog det 2 dagar. Hon gnäggade första gången i ridhuset. Sen har det varit lungt. Hon tyr sej mycket till mej. Focus har varit att föra över mina energier som jag är mot henne på marken och byta ut om jag har en gnutta osäker energi. Har tränat på att sluta tänka och bara vara.
Hon går oftast fint bakom mej och stressar hon så blir det halt. Så gör jag tills hon lugnar sej och faller in snett bakom mej. Detta har vi traglat med hemma en hel del.
Nu kan jag springa med henne och gör jag tvär nit så riktigt blir det nästan bromms spår efter henne ;O) Nu blir ni impade va???
Longerade henne ca 5 min igår. Hon lyfter svansen och får in bakdelen okej bara. ryggen är lite med. Hon sänker sej en gnutta, men där är en bit till att jobba på. I skritten kan jag ibland få henne att sänka sej. Ej i traven än. Ja jag vet att det är andra gången jag longerade henne. ;O)
Har gått kurs i hur man rakriktar bogarna på volt. Har skrivit upp det på ett ställe. Jag minns en del. Och tyckte att jag faktiskt fick till lite mer rakriktning.
Okej, okej jag ska sluta tjata, Jag ska komma till ridningen.
Hoppade upp och stigbygeln var något högre upp så när jag tog den så small det till i sadeln. Tronis flög fram kändes som 2 steg, men kan ha varit ett halft steg. Jag harklade mej och hon lugnade ner sej. Jag skrittade lite längst ner i ridhuset. För där ville hon minst vara. Red lite volter och helt plötsligt så förstod jag att jag satt som vanligt med skänklarna om henne och allt bara funkade. Allt sitter bara i min kropp på något vis. Lite chockad. :O)
Självklart en del berömm. Med stolthet i rösten, ej överdrivet heller. Sen hoppade jag av längst ner i ridhuset och klappade henne.
Jag har ett annat bett på henne nu också. Ett två delat, innan hade jag ett tre delat. Vet inte om det kan ha med bettet att göra. Hennes stickningar.
Nu förstår jag ändå varför jag alltid kunde rida avkastar kungarna på ridskolan och de hästar som har stuckit med andra folk. Halvblodet sture som fick avsluta sin elit karriär. Det är inte så svårt. Allt finns inom dej. Inget annat.
Det gäller att vara NH.
Sen kan jag tänka mej att anledningen varför Sture funkade för mej var för att jag red ner och frammåt och tryckte inte ihop honom. Jag såg en ridlärare som försökte det med han och då började han att sparka.
Det är sån här i energin som jag alltid var förr. Man bara hoppar upp, tänker inte och rider. Man stänger av allt vad nervös het osv heter. Man kan köra yoga eller annat på ryggen.
Ha ha, kanske inte riktigt, ;O) ni förstår vad jag menar.
Men känns så skönt att jag hittat energin. Mycket är en enrgi. En enrgi frammåt. En enrgi för flytta osv.
Idag red jag henne igen. Började longera henne och hon kom ner mer idag i skritten. Bad om galopp och fick två fattningar med ca 2 steg. En bra början :O) Det är ju ändå fattningarna som är stärkande. Tänker att jag ska jobba galopp på volt och inte spring trava in galopperna på spåret i ridningen. Utan försöka jobba några veckor och försöka få in en rätt fattning.
Idag så hoppade jag upp red lite volter, jobbade en del nere i ridhuset. Något helt varav på spåret. Men mest annat. Jobbade henne i trav och det var inget jag tänkte på. Där i mot så sa jag ssss och tryckte inte bara på med skänklarna. Visserligen håller jag om henne: Annvänder under sidan på vaderna för att ställa henne. Försöka styra med säte. Räcker man tittar dit man ska så går hon dit.
Introna verkar inte tycka något är jobbigt. Om det tar i mot så går hon på ett tag till. Så jag förstår varför hennes linjer är framgångs rika i dressyren. Otroligt trevlig indevid med frammåtbjudning och arbetsglädje. Men med en känslighet för energier. Behöver inte vara ett men i negativ mening. Men nergativt om man inte har full kontroll på sej själv. I posetivt syffte så är det kanon när man nästan bara kan rida henne med energier och tanken :O)
Vilket alltid är målet. Man blir fortare sammansvetsare på detta viset och det känns som allt går fortare fram på något vis.
I detta passet provade jag den nya sadeln. Vilken härlig sak. Min sitts blev kanon bra. Så skönt. Sen måste man ju ändå jobba med magen.. PUST!
Red ca 10 min och tyckte att det räckte. Hoppade av längst ner i ridhuset igen.
Det känns som att detta året som hon bara har gått och fått hitta sej själv har gjort mycket. Sen tycker jag på något vis att hennes dräktighet har påverkat henne och hon blev mer nervös. Någon typ dräktighets nervös het. Nu när Favvo är avand och hon har ingen fölis i magen eller vid sin sida. Så har hon hittat sej själv. Att hon fick gå utan Goldie ett tag som är flockens trygghet. Kan också göra mycket att hon inte är högst rangad. hon går just nu själv. Men de har rang över staketet. jag tror inte riktigt att hon har varit hög rangad i flockar hon gått i innan. Sen går hon mycket på att hon känner mej och är trygg med mej. En flockledare låter ingen indevid i flocken bli nervös. Så har jag kört med henne. Jag tillåter inte att hon stressar upp sej.
Det gör jag inte i sadeln heller. Hon får inte ha den sinnes stämmningen med mej.
Sen har jag också tränat med att jag äger höt. Hon får inte ta hö i från mina armar utan bara när jag ger tillåtelse att äta från marken. Precis som med hundar. Jag bestämmer. PUNKT slut! Jag äger maten. Jag betsämmer en väldigt lätt träning som man kan träna dagligen. Hon får inte beta på marken osv.
Allt har nog en sammankoppling på
dräktighet, föl, kände inte mej, min energi och att vi i vardagen har jobbat med små saker.
Därimot om man minsta brusar upp mot henne så vänder hon och blir super nervös. Men du kan alltid säga till henne utan att hon blir nervös. Jag säger till henne med lugn energi.
Huvudsaken är att allt funkar och behöver jag säga att JAG är super lycklig och glad för det. Nu är det bara resten som ska till. Samlingen osv ;O) Skamm den som ger sej.
Ha det kanon så höres vi längre fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar