Ridit Introna

I dag, äntligen satte jag mej upp på min pålle. Jag har ridit henne 3 gånger innan. Nu är Faworit (hennes föl) 1 månad gammal.
Vi gick upp i sommar hagen och där har de inte gått på några månader så Faworit har inte varit där uppe. Introna gnäggade efter Goldie (som är tryggheten) Men nu är det dax att det är jag som blir tryggheten för henne. Jag satt upp och det var nästan lite små trav ner mot stallet, men jag vände henne och berömde. Hela tiden med långa tyglar och avslappnade axlar. Tänkte på att inte trilla frammåt, utan tänka att jag satt mer bakåt. Spännde mej i benen och fick ner de lite så jag hade de om sidorna. red några varv. Så att hon lugnade ner sej helt. Tittade hela tiden dit jag skulle för att vara så tydlig som möjligt. Faworit gick på höger sida så när jag skulle vända och rida mot höger i från stallet så la han sin sida mot Introna och då blev hon arg på honom att han inte höll sej en bit bort. Vi red en stund till, men hon blev inte bättre. Så då slutade vi. Funderade på om jag skulle hägna en liten bit upp i morgon. Så de får gå där och beta så han känner sej säker där så jag kan rida. I de hagarna de har nu är det bara nerförs backe. Där vill jag inte rida. Blir självklart uppför också. Kanska jag ska rida lite där i morgon :O) På vägen ner var jag noga med att hon skulle hålla sej bakom mej, då jag kände att hon inte riktigt respekterade mitt space, utan det var full rulle mot stallet. När hon gick förbi mej fick hon backa ett steg. Jag pekade dit vi skulle gå innan jag vände och det fattade hon. Det räckte några gånger sen räckte det att jag hukade mej så stannade hon. Hon fick inte gå mot stallet fören hon var helt lugn och lyssnade på mej.
Hon vill det och behöver det. Då hon är väldigt osäker i sej själv. Hon behöver en trygghet tills hon själv kan bygga mer självförtroende.

Lite därför jag har ridit ridlektioner. Då jag behövde hitta mina energier med hästar i sadeln och känna mej säker. Det har gjort stor nytta. Förra helgen red jag även en western varmblod. (jätte stor). Helt på långa tyglar, ute och jag har bara ridit henne en gång i padock innan, i sommras. Jag var helt säker i mej själv. Jätte skönt!

Jag älskade Tobbe Larssons citat från Ponny akuten. De jobbade med en häst i grimmskaft hela tiden. Sen efter 2 dagar så släppte de hästen och hästen följde efter lös. Då sa Tobbe, bara för att man har grimmskaft behöver dte inte betyda att det är grimmskaftet som leder hästen, utan männsikan. Så är det. Även om jag aldrig tränade Manda eller någon av mina hästar på marken så när jag släppte de lösa utom hus så följde de mej. Så som jag jobbat med Introna har jag inte gjort med andra hästar. jag brukar slänga mej upp och rida ut ganska snabbt. Kommer skirva mer om varför längre fram.

Om man inte litar på sej själv, hur ska hästen då göra det?

Äntligen fick jag sitta på min häst och det var jätte kul. Nu är det bara att köra på lite lugnt. Kommer inte rida så mycket fören Faworit är av vand.